Det var en smal öppning i garaget och det krävdes en ganska snäv sväng för att komma rätt. Jag hade själv varit nära att dra högersidan på bilen där när jag kört in. Så när Katja ringde och berättade att hon ”tagit sönder bilen” förstod jag ungefär vad som hänt. Sen att hon i panik hade lyft på fötterna när bilen slog i porten och den automatväxlade bilen då hade fortsatt rakt fram och skrapat sönder inte bara höger framdörr utan även höger bakdörr samt hela sidan till bakluckan, det kunde jag inte fantisera ihop. Hon var skärrad och jag försökte lugna.
Min älskade hustru vill av naturliga skäl inte fortsätta cirkulera upp till sjätte våningen i ett smalt garage. Tyvärr var hon i Bandhagen och jag i Kiholm så jag kunde inte hjälpa henne mer än att säga att hon kunde köra ut och ta en betalparkering istället över natten. Hon nappade på idén men backade inte ut, hon gillar inte att backa, inte fått kläm på det än. Så hon ser 1,5 tom p-plats till vänster inne i garaget och tänker köra in där för att vända på bilen. Det är en och en halv ledig plats eftersom det bredvid den tomma platsen är en plats där det bara står en MC.
Väl inkörd på den lediga ytan inser hon att bilen står väldigt nära motorcykeln som hon har till vänster om sig. Hon måste nu backa och slår i full back och vrider fullt åt höger. Motorcykeln repar båda vänsterdörrarna och i sitt fall slår stödet på MC:n upp på bilens tröskel så den står rakt ut från vår Volvo V90. Detta sker innan motorcykeln välter in i en annan bil.
Det har nu gått några minuter sedan Katjas första samtal till mig om högerdörrarna. Jag har lite svårt att ta in vad hon säger i det andra samtalet om vänstersidor, motorcykel som välter in i andra bilar o.s.v. Dels för att hon är märkbart skärrad och dels eftersom det låter för sjukt för att vara sant. Samtidigt slår det mig att jag på måndagen måste kontakta min chef och berätta vad som hänt med min tjänstebil.
Om ni läser detta har Katja med 100 procents säkerhet läst och godkänt inlägget. Jag har inte fått berätta detta för någon annan än just min dåvarande chef. Han vek sig av skratt, ändå en rimlig reaktion och bättre än indragen förmånsbil eller löneavdrag.
Idag är det exakt två år sedan händelsen inträffade. Tidigare samma dag hade min då höggravida fru uppkörning. När hon kom tillbaka till Trafikverket hade hon svårt att träffa sin parkeringsruta, detta framför hennes körskollärare som skakade på huvudet. Den ständigt stöttande körskolläraren skrattade hela vägen tillbaka till körskolan i Bandhagen. Han kunde inte tro att det var sant att Katja fick körkort den dagen. Jag visste inte riktigt hur illa det var ställt eftersom jag aldrig då hade åkt bil med min fru.
Men grattis till att prövotiden nu är över Katja, idag skulle du aldrig göra samma fel tror jag, du har ju aldrig igen provat att köra in i det garaget så vi vet ju inte säkert… ❤️
Numera kör Katja mycket säkrare. Idag körde hon oss till och från Håbo så ungarna kunde umgås med sina kusiner och käka glass hemma hos en annan stor Ojanne-familj.